Riksteatern Crea har spridit teckenspråkig scenkonst i 55 år och har, skriver Levande kulturarv, bidragit till inspiration, mentorskap, utbildning och utveckling av konstnärliga uttryck med en stark visuell orientering i fokus.

Fram till 2025 har Riksteatern Crea turnerat både nationellt och internationellt med över 100 olika produktioner, från klassiska dramer till komedier och nyskrivet. En banbrytande och mycket uppmärksammad produktion är Här kommer Pippi Långstrump! från 2011 där döva barn för första gången fick möta en teckenspråkig Pippi. Våren 2025 turnerar Spöket på Canterville med världsunik och innovativ Motion Capture-teknik där spöket är en live-sänd avatar som pratar teckenspråk.

Levande kulturarv motiverar beslutet med att göra Rikstetaresn Creas gärning till en del av det immateriella arvet med att ”Riksteatern Crea har en viktig roll för dövas möjlighet att spegla sig i och inspireras av scenkonsten. Den erbjuder en bred repertoar med nyskriven dramatik om dövas livsförutsättningar, historiskt och i dagens samhälle samt möjligheter att få se klassiska verk bearbetade till teckenspråk.”

Riksteatern Crea firade 50-årsjubileum år 2020. Med anledning av detta gav man ut jubileumsboken. Teaterensemblen bytte i samband med jubileet namn, från Tyst Teater till Riksteatern Crea.

- Äntligen är teckenspråkig scenkonst en del av vårt kulturarv! Riksteatern Crea har fått ett välförtjänt erkännande för sitt arbete, vilket ger döva och hörselskadade möjlighet att delta i kulturlivet på sina egna villkor. Detta är ett viktigt steg mot en mer inkluderande och mångsidig kultur. Nu ska vi fira för att sedan oförtrutet fortsätta arbetet med att stödja den teckenspråkiga scenkonsten, säger Mindy Drapsa, konstnärlig ledare på Riksteatern Crea.

Fakta Det immateriella kulturarvet

Sverige skrev under Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2011. Alla länder som undertecknat konventionen ska upprätta en eller flera förteckningar över olika immateriella kulturarv inom det egna landet. Sveriges förteckning, Levande kulturarv, lanserades år 2014 och innehåller i dag ett 90-tal kulturarv.

Sveriges arbete med konventionen leds och samordnas av Institutet för språk och folkminnen (Isof) och sker i samarbete med Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Sametinget och Statens musikverk/Svenskt visarkiv.