Hela Sveriges scen sedan 1933

Den allra första lokala Riksteaterföreningen bildades i Bollnäs 1933. Vid den hör tiden var Sverige en nybliven demokrati där den allmänna rösträtten för både män och kvinnor bara hade existerat i tolv år. Det var en tid som präglades av stort folkligt engagemang för att de nyvunna rättigheterna skulle användas och för att göra sina röster hörda.

Riksteatern har sedan starten utvecklats till en högst levande folkrörelse som inte bara visar scenkonst över hela landet utan som också tar aktiv del i den lokala kulturdebatten och driver viktiga kulturfrågor gentemot lokala, regionala och nationella kulturpolitiker. På så sätt är Riksteaterns teaterföreningar en viktig infrastruktur för scenkonsten i Sverige. Det är den lokala teaterföreningen på varje ort som själv bestämmer över sin repertoar. Teaterföreningen kan välja att både visa Riksteaterns egna produktioner eller visa föreställningar av hela andra producenter.

Ökat teaterintresse trots radio och tv

Samtidigt som radion och talfilmen kom på bred front under femtiotalet växte teaterns popularitet. Under de första Riksteateråren anslöt sig närmare hundra föreningar och medlemsantalet ökade för varje år som gick. Inte heller televisionens genombrott under 1950-talet minskade på teaterintresset.

Under efterkrigstiden stärktes ekonomin för Riksteatern i och med att statsanslaget höjdes och att allt fler kommuner började ge ekonomiskt stöd till de lokala teaterföreningarna. Det ledde till en stark utveckling av scenkonsten utanför de större städerna.

Satsning på barn och unga sedan 1964

På Riksteaterns kongress 1964 togs ett historiskt beslut om att starta en särskild skolteateravdelning. Detta ledde till att Riksteatern, som första svenska teaterinstitution, startade en verksamhet som specifikt riktade sig till barn och ungdomar. Idag är våra produktioner för barn och unga en helt självklar del i vårt turnéutbud. Vi möter den yngre publiken på deras egna villkor utan att servera förenklade och färdiga svar utan vågar vara precis så komplexa som vi är i annan scenkonst.

Läs mer

Den samtida dansen – en del av Riksteatern

Under 60-talet kom dansen på allvar in i Riksteatersfamiljen när Cullbergbaletten knöts till Riksteatern. De bytte senare namn och heter i dag kort och gott Cullberg och är ett av världens främsta kompanier inom modern dans.

Läs mer

Sedan 2015 har Riksteatern ett utökat uppdrag från regeringen för att öka medvetenhet om och intresset för den samtida dansen i Sverige.

Läs mer

Sjuttiotalet medförde regionalisering

Under 70-talet lade Riksteatern grunden till decentraliseringen av det svenska teaterlivet i Sverige genom att starta regionala teaterensembler i Skellefteå, Örebro, Västerås, Växjö och Blekinge.

1972 fattades beslut att Södra Teatern i Stockholm skulle bli en del av Riksteatern. Sedan flera år är Södra Teatern Nordens främsta scen för utomeuropeisk scenkonst. 2018 sålde Riksteatern både verksamheten och fastigheten vidare för att fokusera på sitt grunduppdrag att förse hela landet med scenkonst och inte ägna sina resurser åt att äga och förvalta fastigheter.

Scenkonst på teckenspråk sedan 70-talet

1977 knöts Riksteatern Crea (före detta Tyst Teater) till Riksteatern med uppdraget att göra teckenspråk till ett scenspråk samt utveckla och sprida döv kultur. Tyst Teater är idag ett av våra mest nyskapande, gränsöverskridande och internationellt aktiva uppdrag. Ensemblen är mycket efterfrågad, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Flytt till ändamålsenliga lokaler i Hallunda på 80-talet

I över 40 år bedrev Riksteatern sin alltmer omfattande verksamhet spridda på olika håll i Stockholm.

Först 1976 kunde teatern samla alla resurser på ett ställe: Gamla filmstaden i Solna. Även om lokalerna bar på mycket rik kulturhistoria var de inte praktiska för Riksteaterns verksamhet vilket gjorde att man efter ett tag började titta på andra lösningar. Det var viktigt att lokalerna skulle vara både ändamålsenliga för all form av scenkonstarbete, men även att de skulle göra det enkelt för lastbilar att ta sig till och från Riksteatern för att lasta på och av dekor och rekvisita till alla turnerande produktioner.

Hösten 1988 flyttade Riksteatern in i det då nybyggda och för verksamheten anpassade huset i Hallunda med sex moderna teatrar och lika många repetitionssalar. Den officiella invigningen ägde rum 9 december 1988 då ordförande för Botkyrkas kommunstyrelse lämnade över fastigheten till sin hyresgäst. Efter att kulturminister Bengt Göransson förklarat huset invigt kunde de över 1 500 gästerna från myndigheter, organisationer, lokala riksteaterföreningar liksom från olika delar av Teatersverige delta i festligheterna. Invigningsfesten fortsatte i ytterligare två dagar då även allmänheten bjöds in för att se huset. Under de tre invigningsdagarna spelades totalt 46 föreställningar för omkring sammanlagt 4 500 personer.

Hösten 2019 köpte Riksteatern byggnaden av Botkyrka Kommun med syfte att utveckla och anpassa fastigheten och lokalerna efter Riksteaterns behov inför framtiden. En tillbyggnad med ny ändamålsenlig entré färdigställdes under hösten 2024. 2025 påbörjades ett arbete med att renovera byggnadens sex teatrar med fokus på att modernisera tekniken och förbättra lokalerna. Ambitionen är att fastigheten i så stor utsträckning som möjligt ska bli klimatneutral.

Den samtida cirkusen

Den samtida cirkusen som konstform kom in sent i den svenska kulturpolitiken. Fortfarande är det inte enkelt att hitta samtida cirkusproduktioner utanför landets storstadsregioner. Riksteatern fick 2021 i uppdrag av Kulturdepartementet att främja utveckling och spridning av den samtida cirkusen i hela landet. Detta för att skapa bättre förutsättningar för cirkuskonstnärer att arbeta i Sverige och samtidigt göra konstformen tillgänglig för en större publik. Tack vare cirkusuppdraget spelar Riksteatern en kulturpolitiskt viktig roll genom att förbättra förutsättningarna att nå ut till publik över hela landet och samtidigt bredda sin repertoar.

Läs mer