Om oss
Hela Sveriges scen sedan 1933
Riksteaterns historia i korthet
Riksteatern startades 1933 av Arthur Engberg för att hela Sverige skulle få tillgång till professionell scenkonst och inte bara storstadsregionerna. Den idén är lika aktuell och levande idag.
Den allra första lokala Riksteaterföreningen bildades i Bollnäs 1933. Vid den hör tiden var Sverige en nybliven demokrati där den allmänna rösträtten för både män och kvinnor bara hade existerat i tolv år. Det var en tid som präglades av stort folkligt engagemang för att de nyvunna rättigheterna skulle användas och för att göra sina röster hörda.
Riksteatern har sedan starten utvecklats till en högst levande folkrörelse som inte bara visar scenkonst över hela landet utan som också tar aktiv del i den lokala kulturdebatten och driver viktiga kulturfrågor gentemot lokala, regionala och nationella kulturpolitiker. På så sätt är Riksteaterns teaterföreningar en viktig infrastruktur för scenkonsten i Sverige. Det är den lokala teaterföreningen på varje ort som själv bestämmer över sin repertoar. Teaterföreningen kan välja att både visa Riksteaterns egna produktioner eller visa föreställningar av hela andra producenter.
Ökat teaterintresse trots radio och tv
Samtidigt som radion och talfilmen kom på bred front under femtiotalet växte teaterns popularitet. Under de första Riksteateråren anslöt sig närmare hundra föreningar och medlemsantalet ökade för varje år som gick. Inte heller televisionens genombrott under 1950-talet minskade på teaterintresset.
Under efterkrigstiden stärktes ekonomin för Riksteatern i och med att statsanslaget höjdes och att allt fler kommuner började ge ekonomiskt stöd till de lokala teaterföreningarna. Det ledde till en stark utveckling av scenkonsten utanför de större städerna.
Satsning på barn och unga sedan 60-talet
1967 etablerade Riksteatern, som första svenska teaterinstitutionen, en verksamhet som riktade sig till barn och ungdomar. Detta skedde under en tid då barn- och ungdomsteater i princip betraktades som icke-kultur. Riksteatern Barn & Ungas produktioner en helt självklar del i vårt turnéutbud. Vi möter den yngre publiken på deras egna villkor utan att servera förenklade och färdiga svar utan vågar vara precis så komplexa som vi är i annan scenkonst.
Den samtida dansen – en del av Riksteatern
Under 60-talet kom dansen på allvar in i Riksteatersfamiljen när Cullbergbaletten knöts till Riksteatern. De bytte senare namn och heter i dag kort och gott Cullberg och är ett av världens främsta kompanier inom modern dans.
Sedan 2015 har Riksteatern ett utökat uppdrag från regeringen för att öka medvetenhet om och intresset för den samtida dansen i Sverige.
Sjuttiotalet medförde regionalisering
Under 70-talet lade Riksteatern grunden till decentraliseringen av det svenska teaterlivet i Sverige genom att starta regionala teaterensembler i Skellefteå, Örebro, Västerås, Växjö och Blekinge.
1972 fattades beslut att Södra Teatern i Stockholm skulle bli en del av Riksteatern. Sedan flera år är Södra Teatern Nordens främsta scen för utomeuropeisk scenkonst. 2018 sålde Riksteatern både verksamheten och fastigheten vidare för att fokusera på sitt grunduppdrag att förse hela landet med scenkonst och inte ägna sina resurser åt att äga och förvalta fastigheter.
Scenkonst på teckenspråk sedan 70-talet
1977 knöts Riksteatern Crea (före detta Tyst Teater) till Riksteatern med uppdraget att göra teckenspråk till ett scenspråk samt utveckla och sprida döv kultur. Tyst Teater är idag ett av våra mest nyskapande, gränsöverskridande och internationellt aktiva uppdrag. Ensemblen är mycket efterfrågad, både nationellt och internationellt.
Den samtida cirkusen
Den samtida cirkusen som konstform kom in sent i den svenska kulturpolitiken. Fortfarande är det inte enkelt att hitta samtida cirkusproduktioner utanför landets storstadsregioner. Riksteatern fick 2021 i uppdrag av Kulturdepartementet att främja utveckling och spridning av den samtida cirkusen i hela landet. Detta för att skapa bättre förutsättningar för cirkuskonstnärer att arbeta i Sverige och samtidigt göra konstformen tillgänglig för en större publik. Tack vare cirkusuppdraget spelar Riksteatern en kulturpolitiskt viktig roll genom att förbättra förutsättningarna att nå ut till publik över hela landet och samtidigt bredda sin repertoar.
