1930-talet

Riksteaterföreningen Eskilstuna bildades samma år som Riksteatern Sverige, nämligen 1933.

Då hette föreningen Eskilstuna Teaterförening och det första protokollet är daterat 3 oktober 1933.

Föreningen hade 276 medlemmar, idag har vi ca 245 medlemmar.

Till ordförande valdes borgmästare Edgar Rosander och detta med titlar var viktigt enligt protokollen.

Det var typografer, lektorer, disponenter, teckningslärare, köpmän och sjukkontrollanter för att nämna några titlar.

Edgar Rosander var borgmästare i Eskilstuna mellan 1932–1950. Vid sidan av tjänsten hade Rosander ett stort antal uppdrag av olika slag.

Edgar var dock bara ordförande under det första året.

Under hela 30-talet bestod styrelserna främst av män och man kan anta att det inte var de som hade sämst ställt som var aktiva i teaterföreningen.

Det första året gavs sju produktioner varav tre var från Riksteatern och fyra från fria grupper och vi ser bland annat pjäser som; En fågel i handen, Hela havet stormar, Klaga månde Elektra och Mäster Olof.

Under 30-talet ges 7-9 olika produktioner varje år och det är allt från djupaste drama, lättsam komedi och glada operetter.

Vi ser Glada Änkan med Margit Rosengren som du ser på fotot, Zigenarkärlek, Gustav Vasa och Daniel Hjort, ett sorgespel av Josef Julius Wecksell från Svenska teatern i Helsingfors vilket är startskottet för ett flertal kommande produktioner av finlandssvenska författare.

Bland annat ges föreställningen Cirkusprinsessan 1937, en operett i tre akter med musik av Emmerich Kálmán och libretto av Julius Brammer och Alfred Grünwald.

Cirkusprinsessan utspelas i Sankt Petersburg och Wien. Det börjar på Stanislavskis cirkus, där den ryska publiken är hänförd över en dödsföraktande artist, vars sensationella nummer kallas "djävulssprånget". Han kastar sig från cirkuskupolen ner på en framrusande häst och landar elegant på djurets rygg. Artisten kallas sig "Mr X" och uppträder alltid iförd mask. Bland publiken befinner sig en lika skön som rik änka, prinsessan Fedora Palinska.

Föreningen är mycket nöjda med den höga konstnärliga nivån på repertoaren men mindre nöjda med nöjesskatten och de höga kostnaderna för lyse och värme…

Källa: Stadsarkivet Eskilstuna